Välkommen till Haapajärvi hembygdsmuseum!

Haapajärvi Hembygdsmuseum ligger mitt i staden vid Uleåborgsvägen. Adressen är Paltaaninkatu 22, 85800 Haapajärvi. Museet hälsar besökare välkommen sommartid juni-augusti söndagar kl 11 - 14, fr o m juli även tisdagskvällar. Övriga tider enligt överenskommelse. Fritt inträde!

Bokningstelefoner:
Museivaktmästare Ari Vitakoski +358 50 3737 741
Traditionskulturkommittè +358 40 8468924
Tidningen Maaselkä +358 8 7727500

Hembygdens historia i samlingar
Haapajärvi förening, en hembygdsförening med drygt 100 ständiga medlemmar, ansvarar för museiverksamheten, och ett hembygdsarkiv. Föreningen är utgivare av hembygdstidningen Maaselkä, grundad 1961. Upplagan är ca 5000 ex, varav närmare 150 går till Sverige.
Tidningen utkommer 2 gånger i veckan i Haapajärvi och Reisjärvi och utger med jämna mellanrum större upplagor, sk. temanummer, i närområdet.

Föreningens organisation
Föreningen leds av en styrelse med 10 ledamoter. Ordförande är Taina Ruhala. Som sekreterare fungerar Maaselkäs chefredaktör Juha Heikkilä. Styrelsen 2010 har i övrigt följande sammansättning: Alpo Saarela, Aino Eronen, Jouni Hautakangas, Ilkka Heikkilä, Sami Kaarto, Marja Kantola, Ulla Piiponniemi och Veijo Tikanmäki. Föreningen arbetar i tre olika kommittéer. De är ekonomikommittèn, miljökommittén och traditionskulturkommittén.

Även i Sverige
Haapajärvi förening är verksam även i Sverige genom sin "avdelning", Mälardalenin Haapajärvi-Seura - Mälardalens Haapajärvi förening. Föreningen grundades 1970 för att fungera som en sammanslutning för haapajärvibor som flyttat till Sverige. Ordförande är Esko Hoikka, Ställargatan 19, S-64400 Torshälla, tel +46 16 355674.

Livet på en bondgård
Museiområdet består av ett föremålsmagasin och en bondgård med tillhöriga byggnader. Föremålsmuseét, ett sädesmagasin från 1835, stod ursprungligen närmare kyrkan och flyttades från hörnet Kauppakatu - Haapalankatu till sitt nuvarande läge 1978.
Mangårdsbyggnaden ger en bild av lantbrukarlivet ända in på 1930-talet. Gårdsplanen är inhägnad av en i Österbotten vanligen förekommande typ. Till den hör en tvådelad ladugård med en separat kåta för uppvärmning av vatten för boskap och tvätt samt loft, stall och sädesförråd. Inuti byggnaderna förevisas föremål som brukats i dem.
Museets rökbastu kommer från Siika-aho, Kopola, och var typisk för bygden fram till 1940-talet. Av säkerhetsskäl byggdes bastun i regel utanför gårdsplanen, hellst i närheten av en bäck, sjö eller annat vattendrag.
På gårdsplanen vid hörnet mot centrum ligger skogshuggarstugan från Hautakangas berättande om skogsarbetarlivet och arbetet samt timmertransporter fram till 1950-talet.
På hembygdsmuseets område finner man också minnen från krigstiden. Museet ligger nämligen där Infanteriutbildningscentrum 13 var beläget under fortsättningskriget 1941-44. Krigsveteranerna byggde 1986 på platsen en korsu, den typiska timrade förläggningen för frontsoldaten, med tillhörande löpgrav. Dessa tillsammans ger en bild av frontförhållandena under kriget.

Samlingar
Museets samlingar omfattar drygt 2.200 katalogiserade och sammanlagt över 3.000 föremål. På magasinets nedervåning förevisas Haapajärvis äldsta historia. Här finner man även en mångsidig allmogeföremålssamling, till vilken hör en snickarbod, smedja samt jordbruksföremål som sträcker sig från skörderedskap till mjölkhanteringsutrustning. Utställningens tryckeriavdelning berättar om lokaltidningsverksamheten på orten. På trappavsatsen förevisas föremål från den gamla lantbruksskolan samt boskapskontrollantens redskap.
Övervåningen innehåller, förutom skiftande utställningar, en stor avdelning för Haapajärvi församling innefattande gamla kyrkoföremål. I samband med renovering av kyrkan, lagom till kyrkobyggnadens 200-årsjubileum år 2002, fick församlingen tillbaka några föremål, som nu åter pryder templet.
Handelsboden från 1040-talet visar hur handeln påverkades av kriget och produkttillgången var mycket begränsad. På grund av råvarubristen tillverkades produkter t.ex. av papper.
Hälsovårdsutställningens föremål härstammar från det gamla sjukhuset, apoteket samt tandläkarmottagningen.
Tävlingscyklisten Juho Jaakonahos prissamling vittnar om en framgångsrik idrottskarriär. Höjdpunkten där var deltagandet i olympiska spelen i Stockholm 1912. Jaakonaho var också en skicklig snickare och skidsmed. Skomakar- och skräddarredskap ger oss en viss inblick i Haapajärvis hantverkstradition.